"Ready to pass that cash, I'm sitting stackin' that paper, pimpin' hos and planning capers, I love to pop bottles I love to fuck models in the back of the building, with this bitch screaming gently 'what the fuck this is', I'm tryin' to smack that ass, tryin' to crack that ass, yeah I like it when you beg me that don't mean I'ma stop - I'm a kiiing, the way I swing the sting I make it riiing, like a bell, I got that pussy on swell, next up: I got that ass for sale."
Okej, var var jag? Jo just det, så jag hade träffat Jugganot nu, och Ira kom strax därefter hem från San Francisco och kunde sätta sig ned och lyssna på låten och titta på de inspelningsplatser som Jug ville använda. Förra onsdagen träffade jag honom på eftermiddagen för att ge honom materialet - senare på kvällen ringde han mig, lite uppgiven: "Uuh," sade han, "det finns inget utrymme alls för gangstas med varmkorv eller andra absurditeter... han vill bara ha massa riktig street-thugz-stylee med knarklangare och gängbråk och sånt. Jag ville ju ha strippor som käkade körv i slo-mo medan små barn lekte i bakgrunden!" Jag försökte trösta honom, och sade att om han tappat lusten kanske det var bäst att säga det till Jugganot, hellre än att ge sig in i en inspelning som han inte hade feeling för. Ira hade två motargument: 1) Det skulle forfarande kunna bli en minnesvärd upplevelse, om än inte på det sätt vi föreställt oss först, och 2) "Bullets over Broadway". Ni minns kanske filmen? Har man en gång börjat jobba på ett beställningsprojekt för en pistolviftande galning gör man bäst i att avsluta det... Jag tyckte framför allt att argument 2 var synnerligen övertygande, så vi bestämde oss för att göra det ändå.
Det hela hjälptes ju av att Jugganot själv stod för så stor del av produktionen. Jag menar, eftersom vi inte hade pengar var ju mina arbetsuppgifter ganska hårt beskurna: jag kunde inte hyra utrustning, inte skaffa produktionsförsäkring, och därför inte skaffa inspelningstillstånd för offentliga platser, inte ta hand om maten, inte köpa en sån där fällstol för Ira att sitta i och ropa i en megafon - nothing! Det enda jag kunde göra var att förbereda låten hemma på min dator genom att klippa isär den i sina olika verser och refränger, loopa några delar och försöka sätta tidskodade pip framför varje del (något jag misslyckades med); och köpa DV-band och ragga inspelningspersonal. Samt agera moraliskt stöd åt Ira, som ju faktiskt är klippare i första hand, inte regissör. Jug, däremot, skulle fixa maten och alla skådisar - eller som han sade det:
"We gonna have like 30-35 of my homies, you know what I'm saying, and like 15-20 hookers - I know all the hookers around there, and they know me, you know what I'm saying!" Eh... ja. Men hur som helst, jag var ju inte där för att kasta den första stenen, utan tog snarare emot detta med glädje: 30 gangstaz och 20 hos! Jag skulle aldrig ha kunnat skaffa så mycket folk själv, så oavsett hur crappigt allt annat var så skulle vi ju kunna få lite sköna crowd scenes där Jugganot står med sitt feta crew på gatan och gungar, typ. Det kändes som att det skulle kunna räcka en lång bit... Och så skulle ju hans fru laga mat åt oss, och han hade fixat värsta set-upen med en fet stereo som drevs av ett bilbatteri, så vi skulle kunna blasta låten över flera kvarter! Nice...
Så vi bestämde när vi skulle behöva folket - den mest surrealistiska schemaläggning jag varit med om: "Uhm... so we'll shoot the pimpin' scene at noon, so we need all the, uh, ladies then", sade Ira till Jug. "And the dealers at 8.30 in the morning", och sen var vi så klara vi kunde bli! Vi hade Jordan - en gammal klasskamrat till mig och Ira - som fotograf, och min trofaste vän Christopher från Ecuador som grip (alltså den som typ rullar dollyn - inte för att vi hade en dolly, vi hade en rullstol - och sånt) och produktionsassistent, och större crew än så behövde vi inte. Så, lördagen den 14e oktober - min tjugoåttonde födelsedag - var det bara att kliva upp klockan 06:20 för att göra något jag aldrig gjort förut...
"And this goes out to all my pushers, pimps and murderers, lay your game down tight, kid!"
(Nu måste jag tyvärr ut en sväng - fortsätter nog i eftermiddag. Stay street.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar