Anyway, för att trösta mig gjorde jag det enda rätta - jag köpte en julgran. Fast inte till mig (Shaft skulle bara kissa på det) utan till min kompis Julie (en annan gammal killerpraktikant). Hon sade nåt i stil med "du som är så stark kan väl bära en gran hem till mig om vi köper en", och jag har alltid varit en sucker för uppenbara lögner, så jag släpade den förvuxna kvisten de tjugo kvarter genom Brooklyns polska område ända tills vi kom fram. Som tack matades jag med vietnamesiskt svin och mjöd, och jag passade även på att snida en traditionell julelefant i folie att hänga i granen (se nedan).

Snart kommer Morgan, Josefine och Gustav. Det ska bli roligt. Tills vidare: se upp för tomten, ridandes över natthimlen på sin tjockhudade kamrat!
1 kommentar:
fint att du bar hem en gran. jag vill egentligen också ha en gran, men min hund skulle inte förstå skillnaden mellan en gran inne och en gran ute om du förstår vad jag menar.
/sabina
www.highwaytoloathing.blogspot.com
Skicka en kommentar