bubble boy

Failure means a drowning death! Yeah!!! Så står det på affischen som sitter lite här och var i stan, som meddelar att David Blaine har flyttat in i sin vattenfyllda bubbla vid Lincoln Center. Där har han simmat runt nu i sju dygn i sträck - en slang kopplad till hans mun för luft, och en slang kopplad till hans byxor för... brrrrr...


Jaha, så där guppar han. Han gör liksom inte så mycket mer än att just guppa runt. Och trycka sina handflator mot glasväggen när nån kliver upp för att hälsa på honom. På tal om hans handflator: kolla hur skrynkliga de är!! Kvack!

Han kommer vara ett sånt sviskon när han kliver ur så det är helt galet - NY Times skrev att hans hud började "falla av" för två dagar sen (kvack!!) och att hans läkare vill att han ska dra på sig nån sorts dykdräkt. Men David Blaine vore ju inte David Blaine om han inte var en fullständig dåre, så det enda han gått med på att klä på sig är numera handskar.

Annars är nästan det roligaste - och vackraste - med hela detta spektakel att se de folkmassor som liksom saktar ned när de kommer fram runt bubblan och bara står där, nästan hypnotiserade av denna skrynkliga kropp som sakta studsar fram och tillbaka mellan akvariets sfäriska väggar. Det hela ser så bisarrt ut, ungefär som en science fiction-variant av pilgrimsfärder till den där jättestenen i Mecka... eller är det Medina? Mängder av folk väller fram för att trycka handen mot glasbubblan i en sekund.
Och David Blaine fortsätter bara att studsa fram och tillbaka, sakta sakta, från sida till sida - ett spektakel i ultrarapid.