riktig skola gör ont

Jag har glömt hur det är att plugga på riktigt! De senaste åren har jag ju spenderat med att göra fåniga små filmer som ingen bryr sig om, men en gång i tiden var jag en riktig student, med böckerna fastspända i läderrem på ryggen och glasögonen halkandes ner för näsan. Nu är jag där igen! Idag började min Wong Kar-Wai-kurs på Graduate Center, och det var en mindre chock. Man måste läsa hela böcker, man måste skriva långa uppsatser - vad är det här, skolan eller?? Jag har vant mig vid att spendera hela lektioner slött tillbakalutad i en stol, mumlandes något om lekande med tid och rum och mänskliga begär och mina konstnärliga ambitioner och sånt tjafs, men det här är ju the real deal! Jag vet inte hur det ska gå, jag tror jag har blivit vek... riktiga studier är hardcore.

Dock måste jag säga att kursen verkar grymt skoj (men den känns ju helt klart som om den skulle passa en av läsekretsens medlemmar bättre): vi ska studera Wong Kar-Wais estetik med utgångspunkt i arkitektonisk och ekonomisk utveckling i Hong Kong. Med andra ord ska vi läsa lika mycket om HKs utveckling de senaste tjugo åren som vi ska om filmerna. Galet - jag måste plocka fram min studentpolotröja och mina smarthetsglasögon och sätta igång.