Först och främst: vi vann inte gothamgalan. Hmpf! Den enda trösten är att Killer inte heller vann med dylanfilmen I'm Not There (de fick spö av Sean Penns film), så jag sprang in i mina gamla tyra--jag menar chefer på den flådiga efterfesten i Tribeca och utbytte sura blickar som sade "stöld! stöld!". Och nu, efter att aggressionerna har lagt sig (OK, det har de inte) så känns det ändå ganska tufft att ha blivit nominerad för ett så fint pris med min första film. Nästa gång är priset mitt, dock - jag är mycket dålig på att hantera avvisningar i alla dess former och vill inte råka ut för det igen!
Anyway, för att trösta mig gjorde jag det enda rätta - jag köpte en julgran. Fast inte till mig (Shaft skulle bara kissa på det) utan till min kompis Julie (en annan gammal killerpraktikant). Hon sade nåt i stil med "du som är så stark kan väl bära en gran hem till mig om vi köper en", och jag har alltid varit en sucker för uppenbara lögner, så jag släpade den förvuxna kvisten de tjugo kvarter genom Brooklyns polska område ända tills vi kom fram. Som tack matades jag med vietnamesiskt svin och mjöd, och jag passade även på att snida en traditionell julelefant i folie att hänga i granen (se nedan).
Snart kommer Morgan, Josefine och Gustav. Det ska bli roligt. Tills vidare: se upp för tomten, ridandes över natthimlen på sin tjockhudade kamrat!
2007-11-29
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
fint att du bar hem en gran. jag vill egentligen också ha en gran, men min hund skulle inte förstå skillnaden mellan en gran inne och en gran ute om du förstår vad jag menar.
/sabina
www.highwaytoloathing.blogspot.com
Skicka en kommentar