hem nya hem

nu händer det grejer. idag skrev jag och min framtida rumskamrat sara (gammal klasskompis till mig, ira, carmen etc) på vårt kontrakt för vår nya lägenhet i brooklyn! det är en tvårummare i clinton hill - ett område där new yorks allra förmögnaste miljonärer bodde på 1880- och 90-talet, i stora brownstones, eller "the millionaire mansions" som de kallades då (alltså inte brownstones i allmänhet utan just brownstonarna i clinton hill).


sedan gick det utför, och ända in på nittiotalet (alltså "vårt" nittiotal) kallades huvudgatan myrtle avenue för "murder avenue" (tjo...ho...), men sen dess har det svängt uppför igen, och tydligen har till och med den ökända bordellen några hus ner på vår nya gata stängts av polisen, vilket tydligen har bidragit till lugnet (vilket f.ö. har hänt på vår gata i harlem också, sedan polisen stängde methlabbet här förra sommaren. det är så tyst nu!).

anyway, vi flyttar in i en tvåa högst upp i en brownstone från 1850-talet om några veckor. köket har skylight (alltså fönster i taket, eftersom vi är högst upp!), sovrummen är så små som man kan förvänta sig när vi betalar så relativt lite som vi gör, och vår hyresvärd - en mycket trevlig kvinna i femtioårsåldern - skriver blueslåtar på dagarna medan hennes gamla mamma odlar vindruvor i trädgården och gör eget vin ("vi måste ha fest och dricka mitt viiiin!", sade hon entusiastiskt idag efter att vi skrivit på kontraktet, "och ni får gå ut i trädgården när ni vill och plocka druvor själva" (trädgården ligger alltså på baksidan och nås enbart genom hennes lägenhet). förutom bluesdamen och vinpimplarmamman flyttar snart en kock och hans flickvän in i lägenheten under oss, och därmed är huset fullt.

eftersom vi inte har flyttat in ännu har jag inte hunnt fota, men delar med mig av några bilder av huset som jag hittade på nätet (det finns hela diskussionstrådar om vårt hus om man googlar det, eftersom huset är så stort och tufft och tydligen av visst historiskt värde!):

detta är alltså själva huset...

så här ser det ut i hallen när man kommer in (i själva huset alltså, inte i vår lägenhet). kolla trädetaljerna! sweeeeet...

trädgården med vinrankor lite här och var

vårt vardagsrum. vi ska kniva upp heltäckningsmattan på måndag, då det tydligen gömmer sig ett vackert mörkbrunt trägolv där under!

köket, uppenbarligen. jag säger än en gång: skylight! wheee!

alltså, det är värt att poängtera: clinton hill - grymt snyggt som det är - är icke ett park slope eller fort greene precis. (för läsaren som inte hängde med: park slope och fort greene är närliggande områden i brooklyn där lägenheterna kostar ca en fantastiljon dollars / kvadratmeter och alla de tuffaste och finaste barerna och restaurangerna ligger). som referens för josie, morgan och gustav: det är icke tillnärmelsevis lika charmigt som det område där jenn och KK bodde, t ex. men det är nära! jag kan traska dit på en tio minuter! och jag betalar bara hälften av vad de gör, så det är en ok kompromiss. men jag säger det bara så att den käre läsaren icke föreställer sig lyxbohembrooklynkvarteren här - det är mer hiphopmord och ghettokinarestauranger och sånt... ja, som i harlem ungefär! men mycket mycket närmre allt roligt och de flesta av mina kompisar.


in other news så har jag också fått jobb som "development associate" och "producer's assistant" på ett litet produktionsbolag i brooklyn! det är mycket brooklyn nu! jag börjar på måndag och vet icke så mycket mer än att vi har sisådär fem långfilmer under utveckling och att jag ska... tja, assistera chefen/producenten i utvecklingen av dem alla. de flesta av dem är dokumentärer - hennes förra film gick på bio i nästan två månader här i NY förra året (vilket är en EVIGHET här) och kallades "one of the ten best films of the year" av A.O. Scott på new york times, en av landets filmkritiknestorer (och en av mina favoriter), så hon verkar pyssla med spännande projekt. än bättre är att det typ är henne och... jag. det är vi två, det är företaget det ("litet produktionsbolag" var ordet). så jag är i stormens öga, kan man säga! alltså, självklart anställer hon -vi!- många människor för alla de olika projekten, men de är ju just projektanställda. jag tror jag kommer lära mig GRYMT mycket av att jobba för henne. hon verkar för övrigt supertrevlig - min anställningsintervju urartade snabbt till att handla om vilket av eric dolphys (en saxofonist och flöjtist som vi båda - till varandras förtjusning - diggar hårt) sextiotalsalbum som är bäst (vi bestämde oss för "out to lunch"). om man gillar dolphy måste man vara en bra chef, det är min teori. f.ö så låter hon mig fortsätta vara lärare på NYFA också - mitt schema för henne kommer konstrueras så att jag kan fortsätta ha mina 10-15 timmar i skolan per vecka. SWEEEET...

vårt kontor ligger nere vid vattnet - alltså PRECIS vid vattnet, vår byggnad är allra närmst det - mellan brooklyn bridge och manhattan bridge, i DUMBO-området. från fönstret - längst upp i huset, ett gigantiskt warehouse - ser man bara east river alldeles under/framför sig, och sedan brooklynbron sträcka sig ut och så manhattan precis på andra sidan. helt sanslöst snyggt. och det tar mig bara tio-femton minuter dit hemifrån! fem minuters tunnelbanefärd och så korta promenader till och från stationen på vardera sida. ahhh!

well, mer om allt detta ska följa. jag var bara på gott humör och ville dela med mig! later skaters.